V E R O N I C A . L O V E N S N Ö

 

Okej jag är ju sämst på att komma ihåg var vi var och hur vi cyklat, men jag är bra på att komma ihåg känslan jag hade vid vissa stopp och när vi passerade olika saker. Men ner till Ödeshög rullade det på riktigt fint och vi som sa att vi skulle börja lugnt och försiktigt... hmm. Men tempot var behagligt och vi cyklade mest och pratade och njöt av all publik som stod utmed vägarna och hejjade, och vi hejjade såklart tillbaka ! Woop Woop !

 

Som såhär, var det i Ödeshög eller Ölmstad som det var scen och riktigt drag? Tror det var Ödeshög. 50km cyklade och vi passade på att pumpa Jessicas bakdäck, käka några släta bullar en lite kopp kaffe innan nästa stopp, Ölmstad, 83km... inget rikgtigt minne, men antar att det nog var ganska bra, humöret på topp och inte så långt kvar till Jönkalakrönk där köttbullar & mos ska intas. Jönköping 104km och vi går in i ishallen för att avjnuta lite varm mat och sitta inomhus.

 

Vårat mål var att stanna vid alla depåer och inte stressa men inte slöa, hålla humöret på topp. Vi tog lite käk och passade på att ta av skor under tiden och käka i lugn & ro, men inte för länge så man blir fast. När vi ätit upp och fått på oss kläderna var vi redo. 

 

Vi hoppade på cyklarna och fortsatte rulla på. Okej här måste jag skälla på alla som cyklat Vättenrundan och varnat mig om att "åh det är efter Jönköping det börjar" " Dom backarna är inte att leka med" hmm säger jag. Jag  cyklade med spänd förväntan att få ta mig an backarna, men jag undrar lite, det var ju inte direkt några berg som bestegs? Eller? Det var några backar, men så farliga var dom inte. Tycker det rullade på riktigt fint fram till Fagerhult. 

 

Det var sträckan innan Hjo, där kan man snacka om tråkigt. Tråkigt väg, tråkigt motivation och man vill bara nå fram till till Hjo för att få käka Lasagne ! Vi nådde ett vackert Hjo där vi fick käka vad vi tyckte då, världens godaste Lasagne. Hur gott? Så jävla gott. Lite kissepaus efter maten så var vi redo igen. Mot nästa stopp, Karlsborg. Där kan vi ju ocks snacka om tristess. Tråkig väg och väldigt tråkigt tålamod och 93km kvar. Nu börjar man få lite vittring om målgång, målgpngstankar, fast det är nästan 1/3 av loppet kvar ! Det är nästan en Tjejvättern kvar (!) helt sinnesjukt att man tycker att nu är det ju inte långt kvar till mål :O

 

Lite svårt att minnas exakt med depåer osv då jag trodde att det bara var en depå kvar men det visade sig vara tre tror ja. 

 

Som sagt man börjar få lite vittring om målet och vill komma i mål, men det är långt kvar. Vi betar av km efter km som blir till mil. Jag får en riktigt energikick och känner mig riktigt pigg. Näst sita depån och nu är det inte långt kvar ! Nu känner man verkligen vittringen av Motala. Vad är det kvar, ca 40km? Och ytterligare en depå, en sista depå. Vi knatar på och det känns riktigt bra, trots allt. Vi når sista depån efter nån halvjobbig backe och inser att nu är vi 22km ifrån Motala. Det slås på nåt extra fokus och jag finner någon form av en energireserv, för dom sista 20km går riktigt fort ! Känslan är riktigt skön och jag tar rygg på en som cyklat ruskigt snabbt. Han startade 00:00 och jag 19:44 så då kan nui ju räkna ut mellanskillnaden... Vi är tre som tar följe en sväng innan. Efter ett par km tar en av dom ytterligare fart och drar ifrån, den andre släpper lite och jag går upp och tar täten ett tag och håller taktpinnen. Drar i ca 7km innan han går om och far iväg. Han drog bra lika länge, så vi får nog båda två tacka för bra draghjälp och den energi man fick. Nu är det verkligen nära. Svänger av, upp i rondellen, ner förbi ELON ( dåligt att ni inte stod utanför med plakat ;) svänger av och ser Motala Ström och en vattenfontänt, nu är det nära. Lyckorus. Snart har jag gått i mål i mitt livs första Vätternrunda ! Med en avslutning som heter duga! 

 

Jag kommer in på målrakan och cyklar in i mål på 13tim 46min och kunde inte vara ner stolt ! Jessica cyklar in kort därefter på 13tim 53min, båda in under 14 timmar ! Vilket lopp, vilka prestationer, vilket TEAM ! Vi höll vårat mål med att stanna vid alla depåer, det var roligt nästan hela vägen, inte stressa och vi har med andra ord genomfört vår första Vätternrundan och del 2 av En Svensk Klassiker ! Imponerande.

 

Var ni än var så gjorde ni natten ännu mer lysande, vid något tillfälle stog det ett härligt gäng utefter vägen med pinnar med grillad mashmallows på !! Alltså hur engagerad är man inte då som publik ?! Alltså vilka underbara människor ! Och alla andra som stått och hejjat utefter vägen ! Det ger så oerhört mycket enerig så ni anar inte. Det var t.o.m en dam,  förmodligen med sin man, kanske barn/barnbarn som hade parkerat sig ute vid vägen för tidigt morgonkaffe. Klockan var fyra på morgonen, jag frågade om dom var kvällströtta eller morgonpigga och damen svarar med en tumme upp att hon var morgonpigg ;)