V E R O N I C A . L O V E N S N Ö

Vi kom hem från Stöten med många tankar. Framförallt jag. Mitt uppe i slutspel och ett kommande VM. Kan jag döma allt enligt plan? Eller skulle jag bli tvungen att tacka nej? Det blev inte så mycket vila för min del, var knappt hemma en vecka innan jag flög upp till Luleå för att döma SM finalerna i SDHL. Jag hade dömt matcher innan och kände mig precis som vanligt förutom att jag hade lite cravings på apelsin MER. Inte rädd för någonting som jag kan tänka mig att det lätt kan bli. Det var också såpass tidigt så jag var inte orolig för att det skulle märkas något.

Det blev en rafflande SM finalserie som blev en jämn historia i sett antal spelade matcher, så veckan efter blev det en trip till Luleå igen. Den här veckan började jag känna att en förkylning var på gång, vilket typ är standard när säsongen lider mot sitt slut. Så tänkte inte så mycket på det. Men en sak jag reflekterade över under finalmatch 4 av 5 var att benen kändes kopiöst sega. Det kändes verkligen som det var seg kola i benen. Det var kanske inget som märktes nämnvärt utåt sett, men jag kände. Kroppen är mitt i en stor förändring och det kändes som sagt av fysiskt.

 

 

Finalmatch 5 av 5 och förkylningen bröt ut mer och nässpray och halstabletter blev räddningen över matchen, sen bröt helvetet ut. Kommande natt spenderades mer eller mindre vaken för att hosta upp lungorna, ja det kändes så iallafall. En riktig förkylning kommer bryta ut. Fick någon timmes sömn innan morgonflyget till Arlanda. Det var verkligen inte kul att resa sjuk. Hosta, snor och en trötthet som jag nästan inte kunde hantera. Kunde sova på flyget och jag hann med snabbtåget till Linköping. Lite roligt att gänget från Pernilla Wahlgrens show kom på tåget och satt vid samma sektion. Det lyfte humöret lite. Dom hade fått spridda platser och började fråga folk om platsbyte och drev vidare med det där. Äntligen nådde jag Linköping och var nu bara en taxiresa från hemmet.

 

 

Halsen kändes som ett rivjärn och näsan var så täppt så nässprayen knappt kunde tränga genom. Det var bara att packa upp grejjerna och slänga in i tvätten och bums i säng. En ny faktor, förkyld och gravid, vilka läkemedel kan man ta och inte ta? 

 

Helgen spenderades i sängen och jag brukar aldrig vara sjuk med feber. Jag kan få ont i halsen och täppt näsa, men det brukar stanna där. Sist jag hade ihållande feber var för typ 9år sen ! Snacka om att jag blev förvånad när jag tog tempen och den visade feber. Hade förhoppningar om att jag skulle kunna gå till jobbet på måndagen, då det var sista jobbveckan innan VM och jag hade redan varit borta ganska mycket i och med slutspelet och Stöten.

 

Det var inga tecken på att bli bättre. Låg i sängen svag som en lärka. Åt inte, var inte sugen på någonting. Kollade på tv en stund innan jag somnade ett par timmar, och så rullade det på så fram till onsdag med olika cravings. C åkte nog till affären varje dag efter jobbet. Ena dagen var det prinsesstårta följt av smörgåstårta och ni vet sådana där snabbnudlar med kycklingsmak, som man typ åt senast när man gick i sexan. Bra kosthållning. Men som tur var kom jag på bättre tankar och för att bli frisk kan jag inte äta skräp, så då blev det nästan två paket färska hallon varje dag, riktig mat och under den här veckan kan jag lova att ville man få mig på gott humör, var det apelsin i alla former. Bollo apelsiner, apelsinsaft, apelsin festis och apelsin juice, och ja det är skillnad på samtliga av dessa drycker ;) Men som tur var när jag väl började tillfriskna så minskade även mina cravings, gick till jobbet först på fredagen. Tror inte ens jag någonsin har varit hemma från skola/jobb en vecka p.g.a sjukdom.

 

Det var iallafall skönt att jag hann att bli frisk några dagar innan avfärd till VM som började 4:e april. Ni kommer få läsa mer om min tankar kring just VM i nästa inlägg. Hur gick mina tankar egentligen från plusset fram till VM, om att åka som tidigt gravid?